Allt om järnvägar

Järnvägar då och nu

Världens första moderna järnväg invigdes 1830 i England. Den gick mellan Manchester och Liverpool och drevs av ånglok. I Sverige fick vi järnvägar relativt sent eftersom det fanns en stor misstänksamhet mot nymodigheten. Den första banan gick från Malmö till Lund och invigdes 1856. Även här i Sverige användes ånglok till en början men elektrifierade järnvägar blev senare allt mer vanligt, mycket tack vare vattenkraften som energikälla som gjorde att vi fick tillgång till billig energi. En av de första elbanorna var den svenska Djursholmsbanan utanför Stockholm som invigdes 1895. Under en period i järnvägshistorien var världens längsta el-järnväg svensk och gick mellan Kiruna och Riksgränsen.

Införande av standardtid i Sverige

Järnvägen fick stort inflytande på samhället. Nya samhällen uppstod vid knutpunkterna och det blev helt plötsligt viktigt att införa en standardtid i Sverige för att kunna ha en gemensam tidtabell. Tidigare hade varje ort i Sverige sin egen tid. Detta innebar att det skiljde hela 24 minuter mellan Göteborgstid och Stockholmstid. Den nationella standardtiden infördes 1879.

Statliga och privata banor i Sverige

Den elektrifierade järnvägen började breda ut sig i Sverige och riksdagen beslutade att staten skulle bekosta längre banor, så kallade stambanor, medan de mindre järnvägarna skulle kunna bli privata och bekostas på annat sätt. Sveriges första järnväg mellan Malmö och Lund var statlig medan järnvägen mellan Nora och Ervalla som invigdes samma år finansierades privat. 1938 var Sveriges järnvägsnät som allra störst. Då fanns det hela 1 690 mil räls. Många privata järnvägar fick så småningom dålig ekonomi vilket ledde till att staten 1939 tog över de flesta enskilda järnvägarna. På 50-talet började så småningom nedläggningen av järnvägarna i Sverige och detta höll på ända in på 80-talet. En stor förändring för järnvägen i Sverige kom 1988. Då delades SJ upp i två delar. Banverket fick ett ansvar för järnvägen medan SJ tog hand om tågtrafiken. I samband med detta fick också privata bolag köra tågtrafik. Idag består det svenska järnvägsnätet av cirka 1 560 mil spår och på Trafikverkets sida kan du hitta information och kartor över nätet.

Normalspår, smalspår och bredspår

När det byggs en järnväg är det förstås viktigt att den håller samma bredd överallt. Det så kallade normalspåret har en spårvidd på 1 435 mm. De statliga järnvägarna i Sverige uppfördes med normalspår. De privata, däremot, blev ofta smalspåriga av ekonomiska skäl eftersom det då behövdes mindre material. Smalspåriga järnvägar finns idag kvar i princip enbart på Museijärnvägar. Nästan hela Europa är idag sammanlänkat och har normalspår. Ett av undantagen är Spanien och Portugal med sina bredspåriga järnvägar men där håller de på att bygga om till normalspår. Även de Europeiska länder som tillhörde Ryssland under 1800-talet har bredspår samt Irland och Nordirland.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.